Det palauanska samhället vilar på en komplex och mångfacetterad klanstruktur, där varje klan (kebliil) utgör en fundamental byggsten. Detta system är inte bara en social indelning utan genomsyrar i hög grad individens identitet, rättigheter och skyldigheter inom gemenskapen. Varje klan har sina egna namn, historier, territorier och traditionella roller som bidrar till samhällets övergripande funktion och balans.

Det matrilineära arvet är en kärnpunkt i Palauans klansystem. Tillhörigheten till en klan bestäms genom moderns linje, och både egendom, titlar och ledarskap inom klanen överförs från mor till dotter. Detta system har historiskt sett gett kvinnor en betydande ställning och inflytande i det palauanska samhället, där de ofta har spelat nyckelroller i beslutsfattande och upprätthållandet av traditioner.

Inom varje klan finns en hierarki av titlar och positioner, och ledarskapet utövas av äldre och respekterade medlemmar, ofta kvinnor. Klanerna interagerar med varandra genom ett invecklat nätverk av relationer, allianser och ibland även rivalitet. Äktenskapstraditioner regleras ofta av klanstrukturen för att upprätthålla balansen och undvika incestuösa förbindelser.

Klanstrukturen har också en direkt inverkan på resursfördelning och markägande, där vissa områden traditionellt tillhör specifika klaner. Detta system säkerställer att tillgången till viktiga resurser regleras och att ansvaret för mark och hav delas inom gemenskapen. Vid ceremoniella tillfällen och viktiga händelser spelar klanerna en avgörande roll, där varje klan bidrar med sina specifika ritualer, sånger och danser, vilket ytterligare förstärker känslan av kollektiv identitet och sammanhållning inom det palauanska samhället. Trots moderniseringens inflytande fortsätter klansystemet att vara en vital del av Palauans kultur och sociala liv.

Allt Gott!